Tror du att all franska är likadan? Så är det inte! Med folk som har franska som modersmål och bor i Frankrike, Belgien, Schweiz, Luxemburg och Kanada, för att inte tala om de miljoner och åter miljoner av fransktalande i Afrika och i Haiti, är det bara naturligt att det franska språket är lika varierat som dess utövare. Kanadensisk franska och europeisk franska är långt mera skilda än brittisk och amerikansk engelska till exempel, men är fortfarande begripliga för båda parter och utgör inte något större kommunikationsproblem. Så, om du funderar på var du ska läsa franska, eller om du bara är nyfiken, läs då vidare och upptäck de förvånande olikheterna!
Litet bakgrund
Franska kolonister kom inte till dagens Kanada förrän 1563 med den mytomspunne upptäcktsresanden Jaques Cartier och franska nybyggare fortsatte att komma ända fram till slutet av 1700-talet. De kom från alla delar av Frankrike och deras olika dialekter började blandas med varandra, vilket startade separationen från den europeiska franskan. Längre fram, och med inflytande från engelsmännen, deras koloniala rivaler, började den kanadensiska franskan att lägga sig till med amerikanismer, speciellt inom områden som affärer och handel. Vi hoppar fram till 1977 då Charte de la langue française etablerade franskan som det officiella språket i Québec. Denna förordning uteslöt de engelska låneorden från formella sammanhang (även om ”frangelska” förekommer överallt i informell konversation), filmtitlar översattes till franska och stoppskyltar ändrades från det engelska ordet STOP (som används i Europa) till ARRÊT. Vive le québécois!
Vokabulär
Nu till det roliga! När vi talar om kanadensisk franska kontra europeisk franska, måste man vara försiktig med vad man säger! Ett favoritexempel (därför att det alltid blir så pinsamt) är ordet gosses. I europeisk franska har det betydelsen barn, medan i kanadensisk franska det är slang för testiklar – det är ett misstag man inte gör två gånger i Montreal! Några andra mer oskyldiga exempel inkluderar ordet för bil – voiture i europeisk franska men char i kanadensisk franska och vattenmelon – pastèque i europeisk franka men melon d’eau i kanadensisk franska.
Låneord: inte bara från engelskan!
Vi har redan nämnt att den kanadensiska franskan lånat vissa ord från engelskan (chum används exempelvis för en manlig vän eller en pojkvän), men man hittar också låneord från den kanadensiska ursprungsbefolkningens språk, som:
| Svenska | Europeisk franska | Kanadensisk franska |
| sandaler | sandales | babiches |
| renar | rennes | caribous |
| tranbär | canneberges | atoca |
Grammatik
Medan de flesta missförstånd mellan fransktalande från Europa och Kanada uppkommer på grund av vokabulär eller slang, snarare än grammatik, finns det några viktiga grammatiska skillnader. När det gäller prepositioner använder sig kanadensarna av förkortningar: sur la blir s’a, dans les blir dins och sur les blir s’es. Fransmännen använder pronomenet nous, medan man i Québec nästan alltid använder on. Och slutligen, eftersom fransmännen är litet mer formella (åtminstone språkligt), använder de vous-formen oftare än sina kanadensiska motparter, vilka är snabbare att använda det informella tu.
Vilken accent!
Allt sitter i näsan! Om du tycker att franska är ett nasalt språk, skulle du höra kanadensarna! Vokalljud är mer nasala i kanadensisk franska och un-ljudet används fortfarande allmänt (vilket inte är fallet i Europa). I kanadensisk franska uttalas konsonanterna d och t som dz och tz, när de står framför vokalerna i och u. Om du möter någon franskkanadensare som inte uttalar konsonanterna på detta sätt skulle de flesta betrakta det som snobbigt!
Så vart ska man åka för att lära sig franska – Montreal eller Paris? Vår enkla uppfattning är: varför inte båda? När allt kommer omkring, variation sätter krydda på tillvaron!
What do you think?