Hur har språkundervisningen förändrats?

Om du inte har deltagit i någon språklektion under de senaste 15 åren, kommer du att förvånas över hur olik upplevelsen har blivit. Utöver att svarta tavlan förvandlats till en whiteboard (och datoriserad) och de digitala verktyg som blir allt vanligare i skolan, har något mer fundamentalt utvecklats i sättet som språk lärs ut.

Gammaldags språkundervisning genom att lära sig utantill

Under många år lyckades språklärare göra ett naturligt spännande ämne till något dödligt tråkigt. Språkundervisning under större delen av 1900-talet var starkt påverkad av ”grammatik-översättning” från 1800-talet, som gick ut på att lära sig ett nytt ord eller en grammatisk struktur, översätta till modersmålet och komma ihåg det.

Undervisningen var baserad på ett strikt innehåll som läraren ansåg vara viktigt, oavsett om det var relevant för elevernas behov eller inte. Detta gjorde att många människor trodde att de var dåliga på språk.

Tekniken anpassads gradvis till att bli mer situationsinriktad, så att grammatik och ordförråd skulle läras ut i ett sammanhang där eleven realistiskt skulle kunna använda det. Men tyngdpunkten låg fortfarande mycket på att läsa, repetera och minnas.

Utvecklingen av det kommunikativa synsättet under 1900-talets senare årtionden markerar en stor förändring i hur språk lärs ut. Idén om ”kommunikativ kompetens” – dvs. att lyckas kunna kommunicera – ersatte grammatisk exakthet som det primära målet för språkundervisning.

Det kommunikativa synsättet

Det nya synsättet baserades på hur vi lär oss vårt första språk, i motsats till hur vi lär oss multiplikationstabellerna. Resultatet blev en mycket mer avspänd klassrumsatmosfär och övningarna inriktades på elevernas behov. Självklart tog det lång tid för denna nya inställning att filtrera igenom till utövande lärare, av vilka de flesta hade tränats i den gamla skolan och var ovilliga eller oförmögna att anpassa sig.

Dave Briggs, ansvarig för språklärarkurser på British Study Centres, säger att ”det kommunikativa synsättet underlättar omedelbara talövningar i klassrummet, vilket stärker självförtroendet och minnet”, vilket i sin tur ger eleverna motivation att studera mer. Och motivation är absolut centralt i framgångsrik undervisning.

I centrum för många kommunikationsbaserade övningar står idén om ”informationsgapet”: vi kommunicerar ofta för att få information som vi inte besitter, varför scenarier utformas där studenterna ges olika information och måste prata sinsemellan för att ta reda på vad de andra vet.

Men det kommunikativa synsättet har också utvecklats över åren och Dave pekar på ”ett mer vokabulärinriktat närmande” i modern undervisning, med ett ökat fokus på satser: språkblock som frekvent används i det dagliga livet. Forskning visar att vi finner dessa satser lättare att komma ihåg än individuella ord eller regler.

Språkundervisning idag

Idéerna som kom med det kommunikativa synsättet dominerar fortfarande språkundervisningen idag, exempelvis fokus på varje elevgrupps behov i motsats till att använda en stel läroplan baserad på grammatik, samt informationsgapsövningarnas popularitet.

Även om god undervisning främst kommer av goda lärare, gör tekniken en stor skillnad i det moderna klassrummet. Ett enormt utbud av verktyg och övningar kan disponeras av dagens lärare.

Dave från British Study Centres visar på smartphones som ett potentiellt verktyg i klassrummet, eftersom dagens elever är vana användare av dessa. Appar som Memrise och Anki gör de svåra minnesövningarna till en lek och kan vara ett utmärkt komplement till det traditionella klassrumsarbetet.

Stora förändringar som det kommunikativa synsättet tar tid att filtrera igenom till klassrummen, men är nu den dominerande tekniken i språkundervisning på språkskolor och speciellt bland lärare i engelska.

Du kan läsa mer om våra egna program för språklärare här.

Fördjupat lärande är fortfarande det mest effektiva sättet

Det kommunikativa synsättet understryker idéerna om relevans och glädje. Vi på ESL tror starkt att det mest effektiva sättet att lära sig ett språk är genom kvalitativ undervisning i en fördjupande miljö. Detta betyder att den information du får i klassrummet, omedelbart blir relevant för dig i ditt dagliga liv, medan du upptäcker det resmål som du valt.

Så, om du haft en dålig erfarenhet av att undervisas av en ointresserad lärare när du gick i skolan, kanske det är dags att du försökte dig på att lära dig ett språk på nytt. Du kanske rentav är en bättre språkstudent än du trott!

Har du haft erfarenhet av modern, kommunikativ språkundervisning? Hur kändes den?

Print Friendly